EU:s nya direktiv om offentlig upphandling av rena vägtransportfordon syftar till att år 2021 ska minst 38,5 procent av den transportutrustning som den offentliga sektorn skaffar vara nästan utsläppsfri.
Ansvaret för genomförande av direktivet ligger på den offentliga sektorn, vilket innebär ett nytt tryck på kommunerna.
– Städerna i den nordiska tillväxtzonen vill agera hållbart. Det nya direktivet påskyndar arbetet för att uppnå långsiktiga utsläppsmål, berättar Marjo Uotila, direktör för strategiska allianser för den nordiska tillväxtzonen.
Den nordiska tillväxtzonen deltar i att finansiera ett nytt projekt för att stödja klimatarbetet i de kommuner som hör till dess nätverk. CaaS NDS-plattformen som omfattas av pilotprojektet utgör stöd och ett verktyg för beslutsfattande som hjälper att ställa upp konkreta mål för konkurrensutsättningar.
– I praktiken hjälper CaaS NDS kommunerna att göra mer miljövänliga val. Med hjälp av plattformen kan man till exempel vid konkurrensutsättning av skoltransporter och anskaffning av utrustning allt bättre ta hänsyn till fordonsutsläpp och satsa på mer ekologiska alternativ. Med hjälp av pilotprojektet är syftet också att finna lösningar för granskning av utfallet, berättar Matti Lankinen, verkställande direktör för Vediafi Oy som utvecklat pilotprojektet.
Städerna i den nordiska tillväxtzonen har ambitiösa miljömål
Förutom utsläppsminskningar skapar direktivet och de klimatmål som ställts upp nya affärsmöjligheter.
– Reformen ger ett försprång för underleverantörer som erbjuder ekologiska alternativ, till exempel för taxiföretagare och kollektivtrafikoperatörer. Utsläppsmål som är strängare än tidigare uppmuntrar även företagare att övergå till miljövänligare utrustning, berättar Lankinen.
Olika stora kommuner har sina egna utmaningar i fråga om att uppnå utsläppsmålen. Större städer har mycket utrustning som behöver förnyas, när däremot mindre kommuner har mindre resurser.
– Flera städer i den norra tillväxtzonen har själva också satt höga mål. Till exempel siktar Helsingfors på att bli koldioxidneutral 2035, Åbo 2029 och Lahtis senast 2025. Det finns alltså en vilja – nu utvecklar vi tillsammans lösningar för att genomföra den, påminner Uotila.
– På strategisk nivå finns det en vilja till hållbar utveckling samt synpunkter som gäller en renare miljö, men det behövs stora resurser för att omvandla den till konkret verksamhet. Därför finns det ett verkligt behov för direktivet, och all hjälp för att genomföra det tas emot med glädje, fortsätter Risto Peltonen, trafikdirektör för Raumo stad.
Med tanke på att uppnå målen är det därmed viktigt att stödja kommunerna i att inleda åtgärder.
– Riktlinjer för genomförande av direktivet har redan tagits fram och tidsfristen 2021 närmar sig. Senast nu är det anledning att inleda en diskussion om vilka incitament och lösningar som används för att stödja övergången till utrustning med mindre eller utan utsläpp, säger Lankinen.
Ytterligare information:
Matti Lankinen
verkställande direktör, Vediafi Oy
matti.lankinen@vedia.fi
tfn 050 557 1152
Marjo Uotila
direktör, strategiska allianser, den nordiska tillväxtzonen
marjo.uotila@turku.fi
tfn 040 651 4724