Tillväxtforumet Liiketoimintaa liikenteestä (Affärsverksamhet av trafik) 2.4.2019 på Ständerhuset i Helsingfors förde samman aktörer och resultat från den Nordiska Tillväxtzonen, Suomen kasvukäytävä och Nationella tillväxtprogrammet för transportsektorn.

Tillväxtforumet Liiketoimintaa liikenteestä:

Det pågår en betydande omvälvning i trafik- och transportsektorn då plattformsekonomin, digitaliseringen, artificiell intelligens, utsläppsmålen och förändringar i konsumtionsvanor formar det existerande utbudet och tjänsterna samt efterfrågan på tjänsterna.

Finlands läge i norra Europa avgränsat av Östersjön försvagar vår logistiska position och konkurrenskraft. Denna olägenhet kan minimeras genom att främja digitaliseringen av logistik och transport.

I pilotprojekt har man lyckats få kostnadsbesparingar på upp till 70 procent

Den Nordiska Tillväxtzonens direktör av strategiska allianser Marjo Uotila konstaterade att det viktigaste i utvecklingsarbetet kring tillväxtzonerna är samarbetet mellan olika organisationer och aktörer som står bakom projektet och med vilket man bygger förtroende som bär även i framtiden.

Tyngdpunkten för statens och den Nordiska Tillväxtzonens tillväxtzonavtal för åren 2016–2019 är utveckling och effektivisering av varulogistikens transportkedjor genom att utnyttja digitalisering, varpå man uppnår resurseffektivitet och samtidigt främjar målet för koldioxidneutralitet. Med tillväxtzonavtalets PKV-AIKO-finansiering har man i den Nordiska Tillväxtzonen med ungefär 2 miljoner euro åstadkommit sammanlagt tio projekt, som har genomförts av 46 organisationer, varav 26 är företag.

Konkurrenskraft av digitalisering inom land- och sjötransporternas transportkedjor

Projektens resultat och effektivitet presenterades i panelen Konkurrenskraft av digitalisering inom land- och sjötransporternas transportkedjor. Som moderatorer fungerade verkställande direktör Matti Lankinen vid Vediafi Oy och docent Magnus Gustafsson vid PBI Research Institute.

Matti Lankinen konstaterade att när man inom projektet undersökte flaskhalsar inom internationell transport och varuleveransernas genomgång upptäckte man att en anmärkningsvärd andel av testleveranserna möttes av ineffektivitet i transport- och myndighetsprocesserna. Till exempel är priset för de nationella postföretagens leveranser från Finland till Asien ungefär fyra gånger högre jämfört med motsvarande asiatiska tjänster och kan inte erbjuda samma nivå av genomskinlighet för transporterna. På motsvarande sätt tar transporten av en lastpall från Kouvola till S:t Petersburg 10 dagar på grund av den ineffektiva processen vid gränspassage. Detta kan effektiviseras till en femtedel.

Direktör Juha Kenraali från Traficom betonade att samarbetet mellan företag och andra aktörer samt informationsutbyte spelar en avgörande roll för att man ska få bästa möjliga nytta av dataekonomin.

I panelen diskuterade (från vänster) Ari Viitanen, Carinafour Oy, Hans Ahola, Ahola Transport Oy, Juha Kenraali, Traficom och Kati Huhtala, Kuljetusliike Kalevi Huhtala Oy.

Information måste delas frimodigare

Enligt Kuljetusliike Kalevi Huhtala Oy:s verkställande direktör Kati Huhtala uppstår stora utgiftsposter för enskilda aktörer på grund av att det inte alltid finns tillgänglig information om transportkedjan när man behöver den. Information borde också delas frimodigare, varpå alla aktörer i kedjan gynnas.

Logistik anses ofta bara vara transport, trots att det är fråga om transportkedjor och deras smidiga förbindelser, konstaterade Magnus Gustafsson. Om man vill effektivisera logistiken måste man genomgående granska verksamhetsmodeller och avtalspraxis. 

Enligt Carinafours styrelseordförande Ari Viitanen är det önskvärt att öka genomskinligheten i produktionsstyrningen, varpå onödig lagring minskar, varorna cirkulerar snabbare och produktionen avbryts inte. Enligt Viitanen utgör produktionsavbrotten inom projektindustrin för närvarande som värst ungefär 70 procent av den tid som använts, trots att allt detta kunde lösas med utvecklade processer, digitala verktyg och plattformar.

Ahola Transport Oy:s verkställande direktör Hans Ahola nämnde hur viktigt det är att ta hänsyn till hela transportkedjan ända från underleverantör till slutanvändare. Ahola Transport har utnyttjat detta såväl i samarbetet med bilindustrin som till exempel vid sammanslagningen av stadens transporter inom den sociala sektorn, varpå man genom att optimera informationsflödena har uppnått besparingar på upp till 40 procent.

Genom effektivisering kan man spara flera tiotals procent i transportkostnader

Samtidigt minskar också utsläppen som orsakas av transporterna. För att man ska kunna påverka en digitalisering av logistiken som säkerställer kompatibiliteten mellan processer, data och system såväl inom den nationella handeln, Europas inre marknad som inom den internationella handeln har man i ekosystemet Corridor as a Service grundat den oberoende föreningen CaaS Nordic rf vars medlemmar utgörs av forskningsorgan, myndigheter, städer, beställare av logistik och tjänsteleverantörer inom logistik.

Mobilitetsdata behövs inom många sektorer.

Gemensamma mål

Hanna-Maria Urjankangas, specialsakkunnig vid TEM, konstaterade att zonerna har lyckats förena omfattande aktörsnätverk för att nå gemensamma mål.

Riktlinjerna i Arbets- och näringsministeriets Stadsprogram för åren 2018–2022 inkluderar modernisering av stadspolitikens verktyg och förstärkning av resurserna på så sätt att tillväxtavtalen som ett förfarande mellan staten och städerna, tillväxtzonerna samt stadsnätverken fortgår.  

Säkerställandet av regionernas externa tillgänglighet för att förbättra den internationella konkurrenskraften och näringslivets verksamhetsvillkor samt främjandet av smidiga och till transportsättet hållbara trafikförbindelser mellan stadsregionerna för att utvidga pendlingsregionerna och utveckla tillväxtzonerna mellan städerna är även i fortsättningen statens och den nordiska tillväxtzonens gemensamma mål. 

Av Finlands havskluster är 75 procent i Nordiska Tillväxtzonen

Av nätverket i Finlands havskluster är 75 procent verksamt på den Nordiska Tillväxtzonens område, och i en diskussion som leddes av Business Finlands direktör av digitalisering Pekka Sivonen konstaterades att det som bäst pågår ett riktigt uppsving inom havsindustrin.

Till exempel var omsättningen för varvet Meyer Turku redan närmare en miljard euro ifjol, vars inverkan dessutom sträcker sig till nätverken av underleverantörer och andra sektorer.

Lauri Kattelus, ordförande för Åbo stadsstyrelse, konstaterade att en långsiktig, av konjunkturer oberoende utveckling av havsklusterns verksamhetsmiljö är en central del av Åbo stads industripolitikska strategi. Enbart i Åbo stad finns 250 företag inom havsindustrins nätverk och av havsklustrets alla företag är 30 procent belägna i Sydvästra Finland.  Branschens teknologiska utveckling och snabba tillväxt skapar också ny affärsverksamhet och en ständig brist på specialister. I Åboregionen skulle det finnas behov av att utbilda mer tekniker, speciellt på diplomingenjörsnivå, men här måste undervisningsministeriet och statsmakten vara tillmötesgående, påminde Lauri Kattelus.

Wärtsiläs direktör Vesa Marttinen konstaterade att sjöfarten redan i tiderna har löst handeln mellan städer och är i princip global. Globala megatrender utmanar detta verksamhetsområde med ett balansvärde på 1 000 miljarder dollar. I egenskap av föregångare har Finland utmärkta möjligheter att utveckla ett öppet ekosystem, som behöver ett minskat CO2-utsläpp på 40 procent senast år 2030, en klar förbättring av fysisk och cybersäkerhet samt en minskad ineffektivitet inom verksamheten. Detta lyckas genom att införa öppna data som en del av verksamheten, med ny teknologi, synsätt som stödjer cirkulär ekonomi och frimodig uppdatering av aktörernas roller inom ekosystemet.     

Vid beslutsfattande är det viktigt att tillgänglig information är så aktuell som möjligt

Mobilitetsdata som utgår från mobil positionering är aktuell och kan utnyttjas till exempel i infrastrukturprojekt i trafiken, planering av rörlighetstjänster, stadsutveckling, utbudet av resetjänster och detaljhandelns beslut om affärsställen.

Tapio Levä, Telia Finlands Senior Business Analytics Manager, berättade om användningen av mobildata i städerna i den Nordiska Tillväxtzonen.

Konsekvensbedömningen av västmetron i Esbo ökade förståelsen för hur Esboborna började använda metron. I Lahtis har kollektivtrafiken utvecklats genom att utnyttja uppgifter om människornas verkliga rörelseriktningar med alla transportsätt. I Åbo har förståelsen som mobilinformationen producerat bidragit till att gjuta nytt liv i stadskärnan genom att till exempel mäta utvecklingen av besöksmängder, evenemangens inverkan och verkningsområde samt passagerarinformation. I Imatra analyserades evenemangens effektivitet genom att bedöma den folkmängd, den ekonomiska inverkan och den totala effektiviteten som Imatranajot för med sig till Imatra.