I Åbo vill man utveckla de offentliga platsernas kvalitet och attraktionskraft. I och med att torget och dess omgivning renoveras, fördubblas det bilfria centrumets storlek och kvaliteten förbättras eftersom trafiken dämpas, trottoarerna görs bredare på flera ställen och gatuuppvärmningen utökas på vintern. Åbo stadsstyrelse godkände igångsättningen av utvecklingsplanen för ett fotgängar- och vistelsevänligt centrum i november 2020.

Artikeln har skrivits som en del av det fyråriga EU-finansierade projektet CIVITAS ECCENTRIC som främjar hållbar och smart stadstrafik i Åbo och fyra andra europeiska städer: www.turku.fi/civitas-eccentric.

Artikeln är också en del av serien Liikkumisen artikkelit som går på djupet med aktuella teman inom trafik och rörlighet.

Text och bilder: Eeva Lehtinen.

 

CIVITAS ECCENTRIC 2016–2020

Åbo stad har som mål att vara koldioxidneutral före 2029. En ökning av hållbara färdsätt som gång och cykling spelar en viktig roll i strävan efter detta mål. Genom att främja lätt trafik och ersätta personbilstrafik med hållbara färdsätt ökar omgivningens trivsel och säkerhet. Det tvååriga projektet Space4People som startade i våras siktar på att nå dessa mål.

– Det handlar om ett internationellt projekt där Åbo är en av nio städer som deltar. Åtgärderna i Åbo fokuserar på att förbättra förhållandena för fotgängare samt på att utveckla ett attraktivt stadsrum, säger projektkoordinatorn Maija Rusanen.

I projektet studeras fotgängarmiljön och faktorer som påverkar dess kvalitet, och förutom infrastrukturen beaktas även faktorer som tillgänglighet, belysning, skyltning och säkerhet. Under projektet planeras åtgärder som ska göra området vänligare för promenader och vistelse i samarbete med olika aktörer.

– Vi samlar ihop en lokal arbetsgrupp som består av stadens tjänstinnehavare från olika sektorer, beslutsfattare, olika föreningar och organisationer i Åboregionen samt lokala invånare. Vi försöker få med olika synvinklar, säger Rusanen. 

I första mötet för projektets lokala arbetsgrupp kartlades utvecklingsbehoven.

– Omständigheter som lyftes fram var förbättring av förbindelser för fotgängare, och man ville också ha mer grönt i stadsbilden och mer aktiviteter för barnfamiljer, särskilt i stadskärnan, berättar Rusanen.

Maija Rusanen konstaterar att stadsmiljön borde utvecklas så att den lockar till promenader och bjuder på smidiga och behagliga förbindelser och rutter för fotgängare.

– Det väsentliga är att man kommer från plats a till plats b enkelt, tillgängligt och säkert. I detta är till exempel belysning och den övriga trafikens hastighet betydande faktorer. Det är viktigt att också fundera på rutter i områdena omkring centrum som har potential att bli bra områden för fotgängare.

Maija Rusanen konstaterar att stadsrummet borde erbjuda något att se och uppleva samt trevliga ställen som lockar till promenader och vistelse.

Det bilfria centrumet expanderar

Det är mycket som görs för att utveckla Åbo centrum. Ett av de synligaste projekten är renoveringen av Salutorget i Åbo och områdena kring torget, vilket ändrar på centrumets anblick och förbättrar den lätta trafikens möjligheter.

Jaana Mäkinen, trafikingenjör vid Åbo stad, säger att det är mycket som händer med Salutorget utöver parkeringshuset som byggs under jorden. I och med förnyelserna fördubblas det bilfria centrumets storlek.

– Universitetsgatan blir en gågata vid torget. Cykeltrafik och tomtinfart är tillåten men parkeringsplatserna faller bort, säger Mäkinen.

En annan stor ändring är att Köpmansgatan kommer att bli en gångbetonad gata mellan Mariegatan och åstranden. 

– Gångbetoningen innebär att motorfordonstrafiken på gatan kommer att begränsas så mycket som möjligt. I praktiken kommer endast servicetrafik och taxibilar att köra där. 

– Åstranden i Åbo är ett populärt fotgängarområde i Åbo, Universitetsgatan likaså. Målet med gångbetonade Köpmansgatan är att förena dessa två fotgängarområden och skapa en klar förbindelse till Biblioteksbron, berättar Jaana Mäkinen.

Tanken är att parkeringsutrymmet i åstrandsändan av Köpmansgatan ska kunna ändras i takt med årstiderna.

– På vintern kunde vi ha parkeringsplatser för biblioteksbesökare medan vi på sommaren kunde vi utnyttja utrymmet som en öppen plats där människorna kan tillbringa tid, säger Mäkinen.

Gatornas snösmältning expanderar

I stadskärnan kommer trottoarerna att göras bredare och jämnas ut där det finns utrymme. 

– Salutorgets nuvarande yta av natursten kommer att läggas på nytt så det blir jämnare och delvis ersättas med nya, slätare stenar för att underlätta människors rörlighet på torget, säger Mäkinen.

Gatornas vintertida snösmältningssystem kommer att utökas.

– Gatuuppvärmningen kommer att utökas till att omfatta hela torget och de närbelägna trottoarerna för att märkbart förbättra förhållandena på vintern.

Biltrafikens hastigheter i centrumområdet kommer att anpassas till den lätta trafikens hastigheter, och hastighetsbegränsningen för gatorna i centrum kommer mestadels att vara 30 km/h. 

– Lägre hastigheter kommer att öka trivseln och säkerheten, konstaterar Mäkinen.

Trafiken omkring torget kommer att bli tydligt lugnare i och med ändringarna. 

– Till exempel Auragatans backe kommer att bli lugnare när enbart bussar trafikerar längs den. Backen kommer inte att ha några parkeringsrutor nedanför Mariegatan och trottoarerna kommer att göras bredare.

Jaana Mäkinen säger att förhållandena för fotgängare i Åbo kommer att förbättras också utanför stadskärnan.

– Vi satsar på fotgängarvänliga lösningar i de nya bostadsområdena i centrum, som till exempel Varvsstranden. Den lätta trafikens förbindelser har under de senaste åren förbättrats runt om i staden, bland annat kan man nu promenera rakt till åstranden från Hantverkaregatan förbi Klassiska gymnasiet. De kortare rutterna är ett sätt att få människorna att motionera mer.

Alla är fotgängare 

Maija Rusanen, projektkoordinator för projektet Space4People, konstaterar att ju mer människor rör sig till fots, desto större är inverkan på hälsa och välbefinnande. 

– Bättre förbindelser för fotgängare ökar jämlikheten eftersom nästan alla kan röra sig till fots. Staden borde i första hand planeras för människor, inte fordon. 

– Det finns begränsat med gatuutrymme, och när man funderar över olika lösningar, uppstår lätt motsatsförhållanden mellan olika färdsätt. Alla är ändå fotgängare i något skede av sin färd. En trivsam miljö gynnar alla, och ett trivsamt stadsrum ökar välbefinnande, säger Rusanen.

Hon tycker att Åbo redan är en bra promenadstad, fast det finns utrymme för förbättring. 

– Åstranden är ett utmärkt ställe, och vatten som element är alltid ljuvligt i en stadsmiljö. Det finns trevliga parker i staden, men man kunde fundera över hur parker och öppna platser används ur olika synvinklar. Sällan är helt tomma utrymmen lockande. Stället blir trivsammare om det finns saker att se och uppleva och möjligheter att stanna upp för att till exempel sitta på en bänk, funderar Rusanen.

Hon anser att skyltar har stor betydelse för hur intressanta promenaderna är.

– Till exempel kan skyltar som visar hur långt det tar att gå till olika ställen fungera bra. I Åbo är backarna en utmaning och det kan kännas som att ett ställe är längre bort än det i verkligheten är.

Maija Rusanen konstaterar att helt tomma utrymmen är sällan lockande. Hon tycker att till exempel sommarens fotoutställning på Gamla Stortorget var bra användning av utrymme.

Experimentkultur som del av projektet

I Space4People-projektet planeras och förverkligas ett experiment med vilket det är möjligt att prova olika temporära lösningar som kan förbättra fotgängarnas förhållanden samt stadsrummets trivsel.

– Till exempel i Madrid inhägnades en av filerna på en flerfilsväg för användning av fotgängare först försöksvis, men på basis av resultaten blev lösningen bestående, berättar Maija Rusanen.

Mindre experiment kommer att utföras också i Åbo.

– I vissa städer har sommarvägsexperiment utförts, där man har begränsat vissa gatuandelar endast för fotgängare till exempel med temporära blomsterplanteringar. Ett liknande experiment kunde vara ett alternativ för Åbo nästa sommar.

Med dessa experiment kan upplevelser kartläggas. 

– Med experiment får vi upplevelser som vi sedan kan basera bestående lösningar på. Vi kartlägger planerarnas, stadsbornas, beslutsfattarnas och lokala företagarnas upplevelser, berättar Rusanen.