I utredningen har man fastställt granskningens slutpunkter, men i verkligheten fortsätter korridorerna vidare från de berörda städerna.
Åbokorridoren fortsätter över havet till Stockholm och längs sydvästkusten till Nådendal, Nystad, Raumo och Björneborg. Riktningen mot Lahtis är en port till Insjöfinland, S:t Michel och Villmanstrand och i riktning mot Kotka öppnas förbindelserna till Fredrikshamn och Kouvola och över gränsen till S:t Petersburg och andra orter i Ryssland.
Via Helsingfors förenas vi med Tallinn och vidare till de övriga korridorerna i Europa. Utvecklingskorridoren i riktning mot Tammerfors fortsätter norrut.
Urbaniseringen som tillväxtmotor för gemensamt pendlingsområde
Nätverket av utvecklingskorridorer i den nordiska tillväxtzonen bildas av centralorter som nätverkar över landskapsgränserna och de trafikkorridorer som förbinder dem, samt av funktionella områden som uppstår omkring dem och som möjliggör ett omfattande och mångsidigt pendlings-, marknads- och samarbetsområde.
Korridornätverket har en central betydelse även i en allt mer internationaliserad verksamhetsmiljö: den nordiska tillväxtzonen och dess utvecklingskorridorer sammanlänkas med internationella, bland annat EU-drivna zoner som typiskt fokuserar på trafikinfrastruktur, men även i dessa inkluderas allt fler olika funktionella och strategiska dimensioner. Den nordiska tillväxtzonen finns centralt i korsningen mellan två TEN-T-stomnätskorridorer i Europa.
Under de senaste årtiondena har urbaniseringen samt utvecklingen av trafiksystem och -tjänster orsakat snabba förändringar i funktionella områden, genom hur människor pendlar över förvaltningsgränserna och gör flera långa arbetsresor.
Under de kommande årtiondena torde förändringarna göra denna utveckling ännu snabbare och södra Finland kommer troligtvis att vara ett funktionellt område senast på 2050-talet. De korridorprofiler som har skissats upp i utredningsarbetet är avsedda att fungera som grund för samarbetet inom korridornätverket i framtiden.
Utvecklingen av de funktionella områdena, tillväxtzonerna och nätverket av utvecklingskorridorer bygger på en förbättrad fysisk tillgång med hjälp av utvecklad infrastruktur. Men man behöver i utvecklandet av zonerna kunna se nya möjligheter för projekten och samarbetet, som grundar sig på till exempel utnyttjandet av digitalisering, nya arbetsformer och arbetssätt, tjänster med anknytning till rörlighet, osv.
Man söker efter lösningar på dessa teman även i de projekt som inleds i den nordiska tillväxtzonen.
Länk till rapporten(på finska): Etelä-Suomen käytäväverkoston profilointiselvitys - neljä käytävää neljä profiilia (pdf)